Lördagens aktiviteter.

Jag red Evert utan träns, enbart med ett grimskaft runt halsen som broms och ben och händer som styrning. Ben och händer med TRYCK som styrning, ska jag tillägga.
 No big deal, liksom.
I efterhand så sa vi att det var synd att vi inte filmade, det hade varit en sjukt roligt kontrast till de tidigare filmerna jag har lagt upp på Herr Evert.

Galet var det. Men roligt.

Sedan några timmars "vila" med familjen och sen ut på Britta och Bella vid 21 tiden. Härliga tider.

Britta fick galopparbeta lite på byvägen. Långa galoppsträckar med ökningar på slutet. Åt ett håll gick det bra åt andra skulle hon helt sonika gå hem. Och när 1.78 hög och 700 kr tung häst vill gå hem, då går dom oftast hem. Men tji fick hon! Så gårdagen blev lite av en konditions- och uppfostringspass. Den hästen går ner i diket med bakdelen när hon ska hem, vänder och ner i diket med arslet. Sen galopperar hon sidvärtes i mycket snabb fart. Mycket snabb.

Jag lever ju ett liv som jag nu kallar det "före och efter Evert".
Synd för alla kommande hästar som vill försöka dra en vals med mig. Det kommer liksom inte att funka. Inget skrämmer mig längre. Så jag tog helt sonika ett stabilt tag om tygeln mot vägen och slet upp 700 kg häst ur diket och sen ponnysparkade jag henne åt det håll jag ville. Vilken seger. Tilläggas bör att jag vrålade åt henne:

-Såhäääär gör man inteeeee när man är 18 år gammal!!

Bella fick trava. Och som hon travade! Hennes ben går som små lärkvingar. Hon har blivit lite harig. Hon är inte lika stabil och går fram överallt längre. Hon stannar gärna och tittar och studsar till lite här och där. Bra träning för balansen!
Jag satt och tänkte i vilken ordning jag ska rida dessa hästar de gånger jag rider dom båda. Hur man än vrider och vänder på det så blir det märkligt. Men efter Britta nu så kändes Bella som en ponny.

Träningsdagboken...

Inlägg från Träningsdagbok, blogg jag skrev med Malin och Moa tidigare.  De har kickat igång den igen... får se om jag skriver där, här eller på båda. I will let you know!

Då är väl jag tillbaka här också!

Hos mig har det hänt en del sen sist.  Ni som följt min blogg om min gård (fors hästgård) har väl koll på alla hästar.  Ni andra drar jag ett uppdateringsinlägg för imorgon. Idag har jag skrittat Bella och även provat Koczka. Super! Vårt stall är i princip fullt.och alla hästar är hela och fina. Britta får idel lovord på träning och Bella är pigg och glad. Härlig höst! Plus att jag har börjat sälja försäkringar för Sveland. Två ombud för olika bolag i samma blogg. ..funkar det? Heja Sveland!  ;-)

Inget nytt under solen. 

Igår reds alla hästar. Evert skrittades på plan och Bella var ut på tur med Britta som handhäst.

Filmen på Evert har fått 95 visningar på 48h. Helt galet. Lilla Evert.

Har fått ytterligare två inackorderingar men verkar eventuellt tappa en också. 

Är på jakt efter sadel till både Evert och Bella.  Hopp såklart, 17". Normal mot vid. Gärna med smal midja.  Hojta om ni har någon till salu. 

Evert 21/9-13 Yannic träning 1

Såhär kan det se ut med Evert.

Träning i Älandsbro för Yannick Jönsson. Detta är efter 45 minuter. Så han var lite loj, sparkarna var avsevärt starkare och högre i början. Svansen piskade i hjälmen...
 

Nu har det gått bra! Lilla Evert har varit lugn, mjuk och avslappnad i ridningen. Han har varit riktigt trevlig!

Sen kom regnet. Och så kom det lite mer regn. Och så kom det lite till regn på det. Alltså det regnade. Typ sjukt jävla mycket!!!

Jag har 10 hästar på min gård i dagsläget, imorgon kväll kommer ytterligare en. 10 hästar som alla har täcken. Det är alltså 10 täcken. Men alla dessa 10 hästar behöver ju alltså dubbla täcken att skifta mellan. Det innebär alltså att det är 20 täcken i omsättning här på gården för tillfället. Dessa 20 täcken transporterar jag i skottkärran mellan stallet och pannrummet. Vårt lilla, lilla, lilla pannrum. Så på morgonen lastar jag i nattens torra täcken och byter på hästarna, för att sedan ta tillbaka de blöta till pannrummet. And it goes on and on and on and on... I freakin love it! Not.

För tillfället så har vi lite rundgång på boxarna. Boxhästarna går ute på dagarna och då får några lösdriftare komma in och vila och torka till på dagen. Sen byter vi på kvällen. Det funkar fint. Det är lite jobb, men mitt och framförallt Annas hjärta tycker att det är rätt att göra så. Så då blir det så.

På fredag går Chevalen till Härnösand där jag och Anna ska träna för Yannic Jönsson. Anna på Britta och jag på Evert. Det ska bli kul att höra vad hon har att säga. Anna har bara bra saker att säga om Yannic, så jag ser verkligen fram emot det. Det  blir träning först på fredagkväll sen lördagmorgon.

Här är Yannic med Jens Fredricssons Lunatic.

 

Sen blir det snabba bilen hem,in med alla hästar och vidare på ÖOR för att kolla på Lottaträningarna. Så göttig helg så hälften vore bra nog. Men det är jag värd efter denna jäkla regnvecka!

 

Har även fått hem transporten som varit inne på klarlackering så att den inte ska bli lika solblekt och dassig som den förra. Den är uthyrd från den dagen vi körde ut den ur garaget och hela helgen, samt hela nästa helg... typ oj?

 

Sedan har det hänt mycket, mycket annat. Ska skiva ner allt i delar och kasta upp det här någon dag. Nu ska jag krascha i säng, för imorgon ska jag brottas med 10 st täcken igen. Lovely.

Funkar inte! 

Att longera innan ridning. Och framförallt efter att ha jobbat med NH. 

Dålig kommunikation. Svårt för mig att ställa om kommandona och samtidigt svårt att använda NH kommandon. 

Dock ingen direkt tydlig "förlösning" av longeringen med sadel. Inga bockar, inget tjafs. 

Dock spänd häst. Blåst och mörkt. Vi var snälla med varandra och jag tycker att jag läste honom bra. Vi provade och kände efter. Pressade inte och avslutade när jag märkte att vi inte skulle lösa något världsproblem igår. 

Och det är bra för att vara impulsiva jag. Jag vill att allt ska ske igår, helst. Så för mig att inte hoppa upp även fast det kliar i fingrarna. Det är bra. 

Och Evert var lika go som vanligt. I freakin love him. Truly. 

Han är den som kommer fram i hagen. Vill mysa, klia. Lägger huvudet i armarna på en eller på axlarna och står så stilla. Det blir många pussar. 

Har inte haft någon så lugn och go häst tidigare. 

Och Bella blev tvärsur och vände röven mot mig i boxen när hon insåg att det var slutpökat i hagen. 

Bella bara ställer till det.
Nu brunstar hon något så kopiöst mycket så att vi är tvungna att sära på hästarna, hon får gå i egen hage i några dagar.

Hon var ju lika tokbrunstig förra sommaren och då fick en valack hoppa upp på henne och han träffade så illa att han spräckte upp henne. Så det vill vi inte vara med om igen. För att inte tala om alla skador som kan uppstå när de hoppar upp på varandras rygg sådär. Inte bara för stona innebär det en risk utan även valackerna kan sträcka sig rätt så illa. Det sitter en sena/mindre muskel som löper från frambenen och undersida hals upp mot nacken, den kan tvinna sig när de reser upp sig på det viset.

Så ikväll gör jag klart lösdriften med tråd och stolp samt halmar upp hallen så är allt klart för vintern.

ÄCKEL-BELLA!

Nu börjar det bli höst och det börjar även bli fullt i stallet!

Vi har i dagsläget 8 hästar och 1 till på ingång till veckan. Och det är en blandad kompott av fyrbenta.
Halvblod, varmblod, ponnier och islandshästar. Och alla går tillsammans, både ston och valacker, och det fungerar hur bra somhelst!

De går fortfarande i vår stora sommarhage. Så fort jakten börjat lugna ner sig (läs: när det skjutit sin kvot i vårt område) så kommer jag att flytta över dom till lösdriften och öppna upp passagen till sommarhagen.

Allt som allt rör sig våra hästar dagligen, dygnet runt på en areal på 10 hektar. Jag önskar att alla hästar hade haft den möjligheten att röra sig så fritt på så stora ytor. Det är underbart att se hur bra de mår av detta. Det är sällan de står stilla. Och vissa hästar, ex. Bella, som är väldigt energiska och rörliga förflyttar sig ofta i trav eller galopp. Britta däremot som är lite sövlig av sig promenerar dit hon ska. Ingen brådska där, inte.

Sedan att alla kommer överens, det är så kul att se. Det är en fantastisk flock!


Onsdag till veckan så kommer Emma Sundkvist hit. Hon ska titta lite på Evert. Så då hoppas jag att vi kanske kan ta ytterligare några steg framåt.

Här kan ni läsa lite kort om Emma, eller framförallt om hur hon jobbar med hästar. Artikeln handlar dock om en annan person. Men hon omnämns i den.
http://allehanda.se/start/ornskoldsvik/1.5119445-att-forsta-hasten?m=print

Trevlig helg på er!

Jag tänkte berätta sagan om Evert.

Runt årsskiftet -11/-12 när jag var gravid med Kalle så började jag att leta häst. Kalle föddes som sagt i februari 2012 så jag var ute i god tid. Ingen tid att spilla här, upp i sadeln på en gång!

Jag hittade en annons på en häst som stack ur huvudet ur en hästlastbil. Minns inte exakt vad som stod. Men att han var född 2004, tävlad upp till 110 hoppning. Skulle lånas ut för ev. senare försäljning.

Jag mailade och berättade om mig själv. Och fick ett sånt här allmänt svar tillbaka med lite mer info om hästen. Jag tror att jag pratade med ägaren i telefonen en gång också.

Sen hittade jag Bella, min älskade Bella. Och föll med huvudet före och hon kom upp till mig. Och allt var frid och fröjd. Men så en dag så hörde Everts ägare av sig och undrade om jag fortfarande var intresserad.

Jag sa att jag redan hade hittat en häst men att jag hade en kompis som letade häst. Så jag skulle vidarebefodra info och telefonnumer till henne.
Den personern var Fia. Kära, kära Fia.

Evert kom upp hit till Ö-vik 2012. Och har stått hos Fia sedan dess. Hon köpte honom.
I våras efter att Evert varit lite väl busig och kastat henne i backen några gånger plus att hon hade lite väl mycket med arbete och annat så hamnade han hos mig. Jag skulle först och främst träna och tävla honom lite. Men det var inte riktigt så enkelt. Så det blev mer lite tillridning av det hela.

Och nu står vi här. Jag och Evert.

Ikväll när jag stod och friserade hans man som Fia bad mig göra torsdag för två veckor sedan:

"Han ser ju ut som ett kallblod, Karro du får fria händer!".

....då slog det mig att på något märkligt vis hamnade han hos mig ändå. Så stark känsla, svårt att beskriva. När man känner att vissa saker är menade.

Jag gillar verkligen Evert, han är lätt att tycka om. Pussar mycket på honom!

Och jag saknar Fia när jag är i hans närhet men på något sätt så gör han mig ändå glad. Jag tänker att jag gör vad hon hade velat att jag skulle göra - tar hand om hennes häst. Och jag försöker göra mitt allra bästa för jag tror att hon sitter och tittar på oss när vi struttar fram på vägen. Jag sjungandes för att lugna Evert och han studsandes som en gummiboll.

Jag tror att hon ler. För det gör jag när jag har med Evert att göra.

Vi provade en ny sadel idag. Den låg bra men jag hamnade lite i bakvikt. Måste kalla in lite experthjälp imorgon.  

Här är ett nytt syskonpar födda 2007 som står hos oss på lösdrift. Herr Rudy och Mack. Söta va?

Detta plus grannens katt, Bullen, var mitt sällskap under de tre timmar jag lagade staket i sommarhagen. Den ena kanske var där pga den andre? 😉

Idag kommer tre nya hästar, alla ska gå på lösdrift. 

Det har hänt lite sen sist. Men jag vet inte om jag ska blanda in så mycket annat än det som har med hästarna att göra. Så jag tänker inte gå in djupare på det nu.

Såhär ser läget med hästarna ut nu:

Britta

Rids av mig. Och jag rider ut med henne. Har pga diverse omständigheter inte kunnat rida på hela helgen. Så jag red henne första gången igår, vi red ut efter byvägen i alla gångarter. Hon fick verkligen sträcka ut i framförallt galoppen.

Det var grymt härligt att sitta på den hästen igen, jag har saknat henne.

Var ut en sväng med henne ikväll också. Red på hackamore och jobba med lite övergångar efter vägen. Travade sakta och ville ha lite vila på steget. Hon går fantastiskt bra på hackamore! Den enda hästen jag verkligen tycker är roligt att rida på det viset faktiskt.


Evert

Fick behandling av kiropraktor i torsdags förra veckan. Ska skriva mer ingående om vad som hittades. Kan dock säga att det fanns en del saker som kan ligga som grund till varför han kastar av.
Har fått vila och röra sig i hagen sen dess.

Idag longerade jag honom, ej inspänd, i alla gångarter först. Sen skrittade och travade vi ut efter vägen .Gick kanon!

På honom måste man verkligen tänka på sin sits och position. Jag sitter ner väldigt försiktigt i traven och försöker hålla mig centrerad över honom. Har ett rejält tramp i stigbygeln och håller om bra med benen. Allt för att ha de bästa förutsättningarna att häva eller balansera upp en eventuell brall.

Samtidigt som jag vill vara fokuserad och vara beredd när jag rider honom så vill jag inte sitta på nålar och på så sätt framkalla eventuella spänningar.. Så det är en hårfin balansgång. Jag lyssnar ofta på musik när jag rider och det gör att jag slappnar och verkligen njuter av ridturen. Och jag inbillar mig att hästarna, eller framförallt Evert, letar ibland efter den där känslan och sekundmomentet när han kan snappa upp en negativ känsla från mig och göra om det till ett avkast. Så jag klappar mycket, sjunger och driver honom framåt! Mycket viktigt att inte tappa drivningen på en häst som vill tänka bakåt och bocka. För vid varje samlingstillfälle så får han en chans att studsa.
Nu säger jag inte att man inte ska samla hästen eller att jag inte gör det, men i detta läget vi är i nu så tänker jag fram, fram, fram.


Sen i övrigt så börjar det fyllas up i stallet. Jag har ingen boxplats ledig och ett fåtal lösdriftsplatser. Det känns bra.

Vi sitter även i skrivande stund och väljer färg på transporten. Det lutar åt svart! :-)

Så ser det ut hos oss just nu. Det var har varit en mycket tung helg... mycket tung. Men hästarna är underbara och jag tankar så mycket god energi hos dom och alla fina människor runt mig nu!

Ta hand om varandra allihopa!

Vi har nu uthyrning av minigrävare - En Doosan på 1550 kg.

Passa på att dränera runt huset, gräva bort buskar eller dika innan vintern?

Mer info om det på vår hemsida:

Fors Hästgård - Uthyrning

Idag har Britta fått en ny sadel - en Kentaur. Dressyr. Jäpp jäpp.

Jag som inte är ett stort fan av att rida med raka ben och totalt tappa möjligheten att kunna parera eventuella krumsprång (det lyser igenom vad det är för hästar jag oftast sitter på va?) tycker att det är fruktansvärt svårt att rida i dressyrsadel. Men denna såg mycket fin ut. Djup sits och mellanstora stöd. 

Jag blev rakt lite sugen på att prova... ;-) Illa, illa.

Glad (?) Britta över sin nya sadel! ;-) 

Såhär beskrivs den: Athen tillverkas för hand av kvalitetsläder. Modellen har stora stöd för skänklarna. Djup sits. Elastisk bom som ger en nära kontakt med hästen. Kanalen under sadeln är bred vilket gör att hästarna kan komma upp och arbeta rätt med ryggen. Cutback vilket gör att hästar med långa och höga mankar får plats under den. 

Imorgon runt lucnh bär det av med Evert in till Solänget, då ska han bli kollad av Sune Kiroporaktorfarbror. Jag hoppas att han kommer att öppna upp alla sinnen och bara sätta fingret på hästen och säga: 

- Här! Här är felet! Nu fixar vi det! Nu är han helad, frisk och fit-for-fight! 

Typ. Något sånt. Kanske? 

Det plus att jag har fått låna en Eric Le Tixerant tryckavlastande sadelgjord av Pia, det kommer att göra susen!

Fick bilder på transporten som hamnade i diket...

Jag vill inte ens tänka på vad som hänt om en häst stått i den...

Och då vill jag att ni ska veta att detta hände på en 50-sträcka. Vid ett vägbygge dessutom. Så att det krävs inga direkta farter för att det ska bli stora skador.

Idag har veterinär Anna varit här. Igen. Och imorgon kommer hon hit. Igen.
Det är tur att hon är så glad och trevlig, annars hade det varit lite drygt med alla dessa sjuka hästar vi har här ;-)

Igår fann jag Per-Åke linkandes runt i hagen. Totalhalt! Tog in honom och fann att han var svullen och varm vid övre senfästena på vänster fram. Han hade även 39.2 i temp.

Jag och Anna stod och kliade vår vackra huvuden bra länge kan jag lova. Vi spekulerade på allt från ormbett, fästing, senskada... you name it! Hästen ville knappt stödja på benet och han avlastade - vad jag tyckte det såg ut att vara - knäet, genom att ställa ner hoven och trycka kotan framåt utan att böja knäet och utan att ta trakten från golvet. Veterinär-Anna hittade felet relativt snabbt. Och jag kan säga det att vi var inte ens i närheten av just det... vi uteslöt just det han hade ganska snabbt.

Man tvivlar lite på sina hästkunskaper såna gånger. Pinsamt.

Kan någon gissa vad det var för fel på honom? 

Ikväll fick jag en liten ledigkväll och Anna F hjälpte mig med att longera Evert. Och det gick superbra! Han har gjort så stora framsteg inom longeringen. Nu går det verkligen att motionera honom på det sättet. Så han fick gå med gummisnodd i lång och låg form för att stretcha ut sin rygg. Han såg ut att tycka att det var skönt! Han var så himla go när han kom in. Stod och snusade mig i håret och puffade på kinden. Han är verkligen världens goaste! 

Jag skrev för någon dag sedan att dagen hade vänt från fruktansvärd till fantastisk pga Britta. Nu ska jag berätta varför...

Vickan och Britta tränade för Peter Nordlander - en dressyrtränare som var totalt okänd för mig.
Här är dock hans meritlista:
–
 1995/96: rankad 10:a i Sverige med Grand Prix-hästen Carlton.
 1997, 1998, 1999: distriktschampion.
 2001–2005: vinnare i Mexiko Cup (motsvarande SM).
 2003–2005: sju segrar i Internationella ridsportförbundets World Dressage Challenge.
 2005: uttagen till mexikanska landslaget.
 2006: individuellt brons, lagsilver och bronsmedaljör totalt i Centralamerikanska och Karibiska spelen.

... och säkert mycket mer... 

För att göra en lång historia kort: 

Efter sista träningen så kommer Peter fram till läktaren och säger: 

"- Vem äger denna hästen?" och pekar på Britta.

Jag, svarade jag...såklart.

"- Hade hon varit yngre så hade jag gett dig ett bud på henne nu. Detta är en kvalitetshäst! En häst med alla rätta grunder som krävs för att bli riktigt bra. För gammal för att nå den absoluta toppen idag men kan med träning och mer styrka bli distriktets bästa dressyrhäst".

Han trodde att hon kunde få fram en riktig schvung och bra rörlighet med rätt träning. För hon hade liksom "DET".

Sedan undrade han om jag hade funderat på att ta föl på henne. Jag berättade då om den historiken. Han sa då att OM jag funderade på att försöka igen så tyckte han att jag skulle använda mig av hingsten Bellagio och han ville då köpa fölet. Och han tyckte även att Embryo transfer med en surrogatmamma var ett alternativ.

Oj. Och oj. Sen lite mer OJ.

Jag har nog aldrig haft ett så stort leende på mitt face. Det var fanastiskt roligt att höra detta om Britta. Visst har jag alltid förstått att det är en fin häst. Men jag har väl inte förstått att hon har de dressyrkvaliteèr som är önskvärda för en så pass duktig ryttare.

Detta är iallafall väldigt stort. Det känns kanonbra att hon får ett sånt erkännande. Det är hon värd.
Detta är inget skryt. Det är bara jag som berättar om min fina häst och är glad för det. Efter  allt vi gått igenom, hon och jag, så kan jag känna att vi kanske är värda att få höra lite uppmuntrande ord.
Min fina, fina vän...

Jag och Steffe var på Nolia igår och kikade på en ny hästtransport. Cheval Libertè har en ny vagn som är uppbyggd på i stort sett samma chassie som den vi hade.
Men den har aluminiumgolv, aluminiumväggar och har den nyare pullman 2 fjädringen, vilket är en "bilfjädring". Jag kommer aldrig köpa en vagn utan denna fjädring.

Vi fick med hård överlucka och sadelkammare som mässerbjudande. Och vagnen kommer i mitten på nästa vecka, men då ska den besiktas in på rätt vikt först. Tyvärr fick jag inte välja och vraka bland färgerna (vit, grå, blå, svart) då de bara beställt hem gråa till Norrtrailer. Och jag känner inte att jag orkar åka 50-80 mil för att hämta en vagn. Robertsfors duger gott.

Titta på denna filmen så förstår ni skillnaden på Pullmanfjädring och vanlig fjädring:
http://youtu.be/zJDjPxKSk-I

 Nu har Britta tävlingsdebuterat på bortaplan med duktiga Vickan. Igår så var dom i Umeå och red en LB och en LA.

Detta var första gången hon tävlade på något annat ställe än på ÖOR. Och hon var jätteduktig! Hon var lösgjord och avslappnad. Hennes trav är ju fantastisk och galoppen likaså! Det är lite svårarare med övergångarna däremellan och halterna.

Som hoppryttare på läktaren så tycker jag ju att allt ser fantastiskt ut. Sen är jag ju lite partisk också.
Jag tyckte hon var fin och att hon rörde sig splendid. Men tydligen så är det lite tekniska saker som inte sitter där de ska. Plus att hon inte är på "bokstaven lydig". Men det gör ingenting!
Detta är andra gången hon tävlar i min ägo så hon gjorde det strålande.

Hon fick inte några skyhöga poäng pga de här småmissarna men hon fick mycket goda lovord:

"Flott häst med kvaliteèr!"
"Flott häst med stor potential!"
"Fin och positiv häst!"

Så både matte och ryttare är nöjd. Från att ha stått i 2 år, varit igång sen i april. Riden av Vickan sen i mitten på juni och gå in och göra såhär bra ifrån sig. Det är bra. En bra häst och duktig ryttare!

Så nu blir det hem och träna galopp till halt! :-)

Ever Van puyerbroeck - Löshoppar

Jag ångrar mig!! Avslutet på denna dag är det absolut bästa på länge!

Jag säger bara: Britta Bergström. 

Berättar mer imorgon... 

Åh vilken dag. Kanske en av de tyngre på länge. Jag förstår inte vad det är som händer i mitt hästliv?

Först idag så har kära, gamle Valder fått somna in. Lugnt och stilla i vår sommarhage. Men ack så sorgligt... jag kommer aldrig att vänja mig. Än hur många gånger man varit med så är det lika jobbigt var gång. Och detta är ju ändå 4:e hästen som somnar in hos oss.

Valder blev 28 år gammal. Arbetade som ridskolehäst på ÖOR fram tills för 15 år sedan. Då köpte Erika honom och hon har haft honom sen dess. 15 år. Det är en halv livstid. Mitt hjärta blöder för henne. Det var väldigt rörande att se de två idag. Tårarna rann när han pussade hennes ansikte och höll sin mule mot hennes kind... Inte ens en människa utan hjärta hade kunnat hålla tårarna tillbaka då. Och när han gnäggade till de andra hästarna när vi gick igenom hagen förbi dem. Åh herregud. Man är inte stor i orden då. Och lugnet som uppstår när man känner att de somnar in. Går inte att beskriva. Men jag har känt det vid alla gånger jag varit med... ett tyst och stilla lugn som uppstår. Jag kan inte beskriva det. Men jag antar att vi på något sätt känner när de lämnar jordelivet.

VALDER 1985-2013. Vila i frid kära du.

Sedan fick jag ett samtal av en person som lånat min transport för att hämta en häst i södra sverige. Den låg i diket vid sidan om E4an i sundsvall.

De hade blivit påkörda i sidan så pass kraftigt att hjulen hade lossnat från vagnen och den hade voltat ner i diket. Det var inte mycket kvar av den. E4an hade varit avstängd i båda riktningarna ett bra tag pga detta. Ingen person kom till skada och ingen häst stod i. 

Bara min transport som jag gillar så mycket som jag köpte splitternya däck till igår, som kom till enorm skada. 

Så var det med det.  Kommer inte skratta mig till sömns ikväll heller. 

Idag har jag varit och kikat på Britta och Vickan som tränat för Peter Nordlander. Det var jätteroligt att se och intressant att höra vad han hade att säga.

Britta var lite skeptisk och tjorvig i början men till slutet var hon så fin som bara hon kan vara. Så imorgon tränar dom igen och sen är det tävlingsdebut i Umeå på lördag. De rider en LB och LA-klass . Jag ska absolut upp och kika! Jag kommer att vara fruktansvärt nervös... usch usch usch.

Hann med att longera Evert lite ikväll också. Det gick bättre än igår och han rör sig i alla gångarter och vänder knappt in något.
Han är dock lite ovillig i galoppen och faller i korsgalopp och tappar bakbenen bakom sig. Han har stora problem att sätta under sig i galoppen. Traven funkar fint och han tar för sig. Så jag vet inte vad jag ska tro om detta? Påfrestas korset mer i galoppen? Svar ja, va? Jag hoppas innerligt att det är korset som spökar och att det är lätt åtgärdat. Det känns som att vi gjort så många framsteg den sista veckan. Jag vill att han ska få en ärlig chans att visa sig från sin bästa sida.

Nej nu är det natt... lär behöva lite sömn då morgondagen kommer att vara lite påfrestande. Valder 28 år gammal ska få somna in. Det känns fruktansvärt tråkigt. Så det är ett tungt sinne jag tar med mig till sängs inatt.

Sen på kvällen är det träning för Britta och Vickan igen, och jag ska självklart kika! :-)

Länk till filmklipp från träningen:

http://youtu.be/rUhVnW9Gb-g

Vilken helande effekt hästar kan ha på en. Det är balsam för själen att få vara i närheten av en häst.

Allt har känts så körig på slutet. Skadade hästar, skadade barn. Trasig rygg och nacke och massa arbete. Jag har känt att motgångarna har varit nog så många i jämförelse med framgångarna. Jag har haft svårt att hitta orken att gå ut och kämpa på.

Tills ikväll.

Jag promenerade med Evert, han betade och vi bara strosade runt i byn. Sedan longerade jag honom, vilket han inte tyckt är så tokroligt. Han har vänt sig inåt mot en med huvudet och stannat varje gång.
Men nu fick jag honom att trava, fatta galopp, ner till trav, galopp osv... utan att vända inåt. Ett steg i rätt riktning.
När jag satt press och smackade så ville han vända in, så jag tänkte lite NH: Skicka iväg och driva med min kropp och blick bakifrån. Det fungerade och det känns skönt.

Efter det ställde jag in honom i en box och var tvungen att springa in till huset med C. När jag kom tillbaka så hade jag musik i öronen och bara gick och ställde mig hos honom i boxen. La båda händerna på hans hals och bara stod där. Efter bara någon minut så sänker han huvudet och börjar tugga... huvudet är nästan nere i spånet på golvet. Han som annars har huvudet högt, med spänd hals. Jag fick nu så och hålla en hand på nacken och en på halsen och han bara fann sig i situationen.

Efter det gick jag ut med grimskaftet över axeln. Han följde. Han stannade när jag stannade, han gick när jag gick. han snurrade när jag tittade på bakdelen.

Sedan parkerade jag honom såhär. Och lämnade honom där och gick runt knuten på ladugården. Sen ropade jag på honom och han kom. Nu har jag fyllt på mitt positiva hästförråd. Nu vet jag varför jag håller på med detta. Nu mår jag bra!

Idag får Britta både fina fötter och snygga tänder. Det är dock tröttsamt att bli fin! 

Man är inte så kaxig när 700kg står ostadigt på fötterna. 

Idag har varit en riktig hästdag. På alla sätt och vis.

Bella och Tara går ju i sjukhage efter behandlingarna. Men Tara tyckte inte att det var så käckt med så lite yta att röra sig på så hon gick ut helt sonika. Så imorse smackade Steffe, Anna och jag upp två sjukhagar i trä. Blev riktigt bra. Så nu får de där yrhönorna stå där och mögla istället för att jag ska jaga dem runt byn..

Steffe har agerat hovslagare och slagit fast två lösa skor på Evert. Fy fan, han är en klippa karln min! :-)

Evert har fått sig en genomkörare massage med arnikagel som avslut. Han är ganska öm i korset och skulle behöva en ET eller kiropraktor. Ska se vad vi kan ordna i veckan här. Kan detta vara orsaken till bockningarna eller är bockningarna orsaken till detta?

Om ni inte kan se klippet nedan på ryggen, klicka på denna länk: http://youtu.be/f4imhk1M22c

Han fick även löshoppa lite! Och hästen kan hoppa, det är en sak som är sant. Sista hindret ligger på 130-140 och i bondmått mätt: Lagom högt! ;-)

Han tyckte att det var tokskoj. Huvudsaken det. Jag ångrar dock att jag daskade till honom. Det behövdes uppenbarligen inte. My bad. Erkänner.  Här kommer en liten filmsnutt...
Klicka pålänken om ni inte kan se det:http://youtu.be/YGNkq7tVjj8

Det har blivit ett litet uppehåll med ridningen någon dag nu, dels pga ett pissväder som drog förbi men även pga lite familjära skäl såsom några benbrott. Jag som verkligen trodde att jag var på tur att bryta ett ben eller två med tanke på den rodeobull jag har i stallet. Men så blev det inte. Eller inte än iallafall...

Idag var jag dock på väg ut med kära Evert igen. Skogen, min sadel, 3-delat mjukt gummibett.
Jag hann kliva upp utanför stallet sen började han protestera. Och vad hände då? Då kom en liten oväntad "ridlärare" och hjälpte mig fixa biffen.

En av våra inhyrda har haft lite problem med sin hästs dominansbeteende och har från tränare fått rådet att vända hästen. På en lite volt, böja den och göra så tills hästen "frustar". Då är det klart och löst. Då ska hästen ha accepterat dig och slutat fjanta.

Så jag vände... och vände.... och vände.... blev yr... fortsatte vända.... tänkte på att spy... vände lite till.... sneglade på altantaket som var oroväckande nära... fortsatte vända.

Och till slut kom det.. då frustade hästen. Så då skulle jag släppa och klappa.

Sen red vi ut. Utan knussel och bråk. Han var lite rädd för en bro men annars tuffade han på. Inga bockningar, inga vändningar.

Nu har jag kontaktat en person som har hjälpt mig tidigare. Och om någon vecka ska vi titta på Evert tillsammans. Både från mark och uppsuttet.

Jag vägrar ge mig. Jag är för nyfiken.

Evert går för övrigt med resten av "flocken" nu. Och det fungerar bra. Det kan ju vara ett bra sätt att rensa på loftet lite, ge honom mindre att tänka på. Mer stimulans så att säga. 

Bella är behandlad igen. Hon hade 0.5 grad kvar på höger fram. Men jag tror att vi även kommer att ge henne en smörjning i bakknäna. Ska in med Britta och kolla tänder och sko henne nästa vecka och då får Bella hänga med. 

Hennes sadel är till salu! En toppenskön Prestige strl 17" med 35 i bomvidd. Arezzons föregångare. 

7900

Hej jag heter Ever Van Puyerbroeck och jag har gjort det till en sport att kasta av folk från min rygg.

Jag blir inte klok på denna häst. Han håller på och försöker jävlas med mig. Och han lyckas. 

Men jag är inte den snabbaste, smartaste och smidigaste människan i en hästsadel just nu. 

Har fått konstaterat halsfluss med tillhörande feber och en snabbsänka som ligger på 52 istället för det normala under 8 (vet inte vilken enhet detta anges i?). Men rida tyckte jag att jag kunde göra ändå. Smart tjej. Eller? 

Så Evert fick ju såklart övertaget. Han vägrade gå över vita ränder på vägen, gå i vägkorsningar, lämna gården.. yeah you name it he did it. Och jag hade noll kraft att sätta emot minsta lilla. 

Så jag tog ner honom på ridplanen och "löslongerade" honom lite. Och DÄR är han en fucking angel. Han är världens mest resepektfulla häst på marken. Han följer dig som en hund, är uppmärksam på allt du gör hur du rör dig osv... men du får fan inte bestämma över honom när du rider. 

VAD ÄR PROBLEMET?? 

Jag känner att det är en olat, för det kommer vid tillfällen då han inte vill. Det är inte vid pressade situationer, det är bara en ren jävla protest och dominansbeteende. 

EN VECKA. 

Det är allt som behövs för att vinna över en sånhär häst. En vecka då du sitter kvar varje gång han stegrar och sparkar. 

Jeeeeeesuuuuuus. Är jag den ryttaren? I don't know. 

Efter torsdagens "avstigning" så kände jag mig lite spak och fundersam. Främst för att det kändes ganska relevant att veta huruvida detta var ett problem som var befäst, dvs något som var mer en ful VANA än något han fick för sig nu och då.

Efter att ha pratat med tidigare ägare så framkom att hästen har gjort såhär tidigare, men att han är röntgad 2 ggr i rygg och ben och inga fel har påträffats. Så frågan är ju varför, nu då.

Jag var ju väl införstådd med att han har gjort liknande avslängningar på ägarinnan, men jag kunde inte i min vildaste fantasi tro att det var i närheten av den brutala katapult han verkligen gjorde. Det var den mest sinnessjuka brall/bakutspark/stegring jag någonsin varit med om.

Så till gårdagen hade jag fått lite hjälp som skulle stå på marken och kika på honom för att se om det gick att utläsa något av dessa brallar, annat än att de var sinnessjuka.

Jag hade fått tips av Moa att rida med hög hand och det gjorde jag. Det gick mycket bra, jag kunde ta i honom, öka, samla... allt är relativt. Men det var stor skillnad mot för dagen innan.
Först och främst hade jag en häst som tog bettet och ville gå framåt och använda kroppen. Vilket han inte ville dagen innna, då krullade han ihop sig och blev som en studsig boll.

Denna hästen har tydligen en släng av sadeltvång. Och med lite experthjälp så kom vi fram till att Evert inte var helt nöjd med sin M&N sadel utan gillade min Prestige med hopplatta bättre. Sedan tror jag även att bettet inte är helt till belåtenhet heller. Jag har provat rida med ett Sprengerbett på honom och det tar han stöd på och krullar inte upp sig på.

Så nu ska jag nöta någon dag i paddocken i denna livräddarstil och få honom att acceptera mig på ryggen och röra sig framåt.

Tjosan hejsan.

Jag lever! Jag satt kvar! Han betedde sig bra. 

Så... Blev det. Uppdaterar mer utförligt imorgon. 

Självförtroendet uppe på normalnivå igen. 

Nu har jag fått smaka på Everts rodeofasoner.

I går var första gången jag red honom på banan och det gick ärligt talat SÅDÄR. Jag värmde honom lite lätt i trav i båda varven, galopperade i lättsits i höger varv och skulle byta till vänster. Galopperar halva långsidan sedan börjar han bli studsig och kort i galoppen, börjar frusta lite. Och jag tänker att jag ska ta tag i honom och driva framåt - PANG! Han hoppar upp i luften och kickar två gånger. Jag flyger 2 meter upp i luften, kommer över med vänster benet och står i höger stigbygel. Funderar i en millisekund på att kasta över benet i sadeln igen. Men kommer fram till att putta ifrån med armarna och dra ut foten ur stigbygeln är det säkraste. Landar stabilt på båda fötterna med tyglar och häst i näven. Tadaaa!

Marinette och Stefan garvar gott där de sitter på verandan. Roligt att det roar någon.

Så ikväll ska (måste) jag prova rida honom med en annan sadel för att utesluta något. Har pratat med Moa och fått lite tips och trix på "livräddarpositioner". Ska hålla handen högt, högt, högt! Överdrivet högt och driva...

Såatteee.

Jaaaa. Ska testa det. Ikväll. Tydligen.

WISH ME LUCK!! :-/

Nu är Evert-Anders anmäld till Hästivalen om 1 1/2 vecka. Det är hans första tävling sedan 2010 tror jag. Ska dubbelkolla det där. Ska bli spännande! Blir 2-3 rundor, 90-105.

Igår var jag ute med honom i skogen på förmiddagen, men det var nog så varmt ändå. Vi sträckte på benen uppe på skogsbilvägen. Jag har ridit honom utan nosgrimma då han fick tänderna fixade för en vecka sedan. Men igår var det en väldigt dum idè att rida så. Ute i skogen. Och allt. ;-)
För att han tyckte att det var lite för varmt och vi skulle vända och gå hem, nänänä tyckte jag och skulle vända runt honom... och vips så hade han hela bettet utanför på ena sidan mungipan. Hoppsan hejsan!
Med lite akrobatik så gick det att lirka tillbaka in i truten på honom.

Idag har jag tänkt att rida honom i paddocken. Vi har enbart varit ute i skogen fram tills nu. Så ikväll när det är lite svalare får det bli ett litet pass på banan.

Nu har Evert-Andrers varit hos mig 1 1/2 vecka. Gått på lite tunnare bete och blivit motionerad varje dag utom en. 

Jag tycker det ser ut som att de där trivselkilona ramlat bort? Övre bilden från förra veckan... 

Vi var på en snabbtur imorse. Snabb, lång galopp. Svettig och trött häst. Nöjd ryttare. 😊